Amandas historia börjar ta form. Hon är ganska söt den här femtonåriga Amanda, men hon råkar ha ett ytterst litet problem. Eller ett ganska stort i vårt samhälle. Unga flickor - skönhetsidealet perfekt. Dagens bantningstips. Gårdagens kalorisnåla maträtt. Veckans träningsmaskin till ett kanonpris. Svallerblaskornas listande av världens snyggaste kroppar. Ja, för er som inte förstår. Min historia om Amanda handlar om självsvält. Anorexia.

Amanda och jag är ganska lika. Åtminstone på det sättet jag föreställt mig. Mörkhårig. Melerade ögon. Kroppsstorlek i minsta laget. Hon är jag, om jag skulle varit sjuk. Men hon har inte mitt enorma matintag. Hon tränar flera timmar varje dag. Hon räknar kalorier på mat, jag inte skulle kalla att hon stoppar i sig. Hon petar och hoppas att ingen märker. Amanda har också inhandlat laxeringsmedel. Hon lever kort och gott på luft. Men känslomässigt är Amanda precis som jag. Hon vänder sina känslor inåt. Hon hugger sig själv med kniv och vrider om.

Ämnet berör. Jag är förundrad hur jag kan hålla mig. Ursäkta mig, men världen är fan inte okej. Tidningarnas strävan efter att sälja lösnummer är fan inte okej. Modellernas storlek, ni fattar, FAN INTE OKEJ.
Amanda kommer ha turen att bli "friskförklarad". Hennes vikt kommer att förändras. Hennes syn på träning kommer att förändras. Hela hon kommer att genomgå en förändring. Amanda är bara en påhittad historia, men hon är andra unga flickors verklighet.

 

Tobbe

6 november 2010 16:41

Bra skrivet :)

Sandra

6 november 2010 18:08

Tack och bock :)

 

Joanna

7 november 2010 12:26

Tack för din kommentar hos mig! Den gjorde mig jätte glad! Det är det som är så tråkigt att personer med svag eller dålig självkänsla, att de tar det som personliga angrepp?! När den enda som jag driver med är mig själv, min kille och mina barn. Egentligen driver jag inte, utan som du säger; Jag ironiserar mitt vardgsliv! Livet behöver inte vara så tråkigt om man försöker se dom ljusa delarna.

Måste berömma dig för ditt sätt att skriva. BRA! Detta med unga tjejers, jag kvinnors oxå för den delen, sätt att se på sig själva idag, usch! Alla krav man har, hur man ska vara, hur man ska se ut... Fruktansvärt! Det var lite det jag menande i ett inlägg som jag skrev om glamourmodeller...

Tur att det finns sånna som du, jag, som vågar stå för vad vi tycker!!

Fortsätt med det tjejen!

Kram Joanna

http://www.joannasblogg.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...