Mitt första Bodypump-pass avklarat. Alla säger att jag kommer ha ont imorgon. Jaja, vi får väl vänta och se. För det andra har väl ingen dött av lite smärta. Om jag nu inte gör det imorgon det vill säga. Inget är som väntans tider.

Nog slog jag vikten i pannan också, på den argaste finnen världen har skådat. Vid närmare eftertanke är det mer ett horn än en finne. Djävulsbarn, I guess. Kan inte slå fel.

Nedervåningen talar om pensionärsjävlar. Låter som nåt jag ska bli när jag blir stor, men jag ska minsann skrika ungjävlar tillbaka. Rusa om dem med min splitternya, supermoderna rullator och ge dem mittenfingret. Här gäller det att inte vara kinkig.

Undertecknad sitter och bläddrar i tidningen när hon plötsligt utropar (Det hör till saken att vi snart åker):

- Åååh, mamma titta. Mexico bjuder på rik kultur! *Nöjt ansiktsuttryck*

Mor: Vaa?!

Tittar på varandra och asgarvar.

Jag: Just ja, det var visst till Marocko jag skulle åka.