Direktlänk till inlägg 12 augusti 2014
En vän ringde igår. Och jag kan inte säga att jag försökte prata. För det gick inte. Så vi lade på nästan direkt. Hennes karl vart mållös. Vi brukar prata i timmar. Även när jag inte mår som jag ska. Kan han säga att någonting är fel, då är det fel. Och hon sa just; han tog ifrån dig alla ord. Delvis kanske man kan säga så. Dessutom brände jag nyss en pizza. Det slår alla rekord. För jag förstör aldrig mat.
Jag sa, att nu vet jag att jag kan. Hon sa, att det är bra att du kan känna att du har fler känslor än två. Jag sa, innan var det bara likgiltighet, avsky och hat. Och hon sa, Sandra, det var tre. Då tänkte jag på hur många gånger jag har varit tre om någonting. Jag hade tre just nyss. Två vita och en röd. Vi blev visst fyra. Men jag vill kunna gå ikväll.
Jag önskar att det var lika lätt för mig. Att jag kunde ge mig till vem som helst, helt obehindrat. Att jag kunde välja, att jag kunde byta, avbryta, utan att ens blinka. Då hör jag en långlivad, nertystad röst i mitt huvud. Men gumman, ingen kommer att älska dig som jag. Och jag hoppas vid Gud, att det inte är sant. Ni var ganska lika ni två. Han sa. Du sa. Ni menade aldrig. Jag tycker om dig, skulle lika gärna kunna vara ett skällsord.
Det blåmärkade att bli jämförd. Att veta vad hon kunde, men inte jag. Att veta att jag var en dag sen med att känna vad jag ville. Det var vad jag väntade på, att känna vad min hjärna tänkte så länge. Jag gör samma i mina tankar, i mina känslor. Jag jämför. Jag hör vad han sa, i det du sa. Jag blundar nu. Och jag behöver blunda, för jag ser dig annorlunda nu.
Tills känslan att bli övergiven dör. Tills dess, kommer jag sakna dina ord mer än vad du tror.
Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...
Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...
Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen. J...
Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...
De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 | 12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
17 | |||
18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 | 24 | |||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|