Ilskan är kvar. Den gror inom mig. Orden på foten hånler fortfarande. Live, Love, Laugh - Lev, Älska, Skratta. Okej, ett skrattar. Det där ordet i mitten. Love. Vilket skitsnack. Det passar inte mig, inte min form. Tyvärr, har jag ingen möjlighet att tugga bort bokstäverna. Så vi kör på strumpor så länge det bildas skavsår i ögonen på mig.

Jag var tvungen att hitta min egen väg ur det här. Ge mig själv ord. Kasta bort ord jag inte ville ha. Spy känslor. Jag har inte gjort allt det här ensam, absolut inte. Ni fina, ska ha ett gigantiskt TACK även om det knappast är tillräckligt. Andra ska också ha ett förlåt. Kärlek är också en drog. Punkt.
Jag var tvungen att skriva om allt, för det är vad jag gör bäst. Konsten med ord, gör mig hel. Jag tänker inte luras. Jag mår bättre, inte fullt bra men är heller inte gråtfärdig vart jag än vänder mig. Jag har fortfarande känt det jag skrivit och det jag sagt. Varenda ord är taget direkt ur mitt hjärta, där jag nu stundvis känner mig levande och fri.

Kanske "gick det över" fort. Men blir man någonsin komplett efter en förlust? Du ger av dig själv, både stora och små delar. Du har ett mål, en önskan om att vara två. Jag tror att vissa delar stannar kvar. De blir dumpade. Kantstötta. Vi sörjer att vi förlorade oss själva i någon annan. Men jag tror också att jag får nya delar. Av mig själv, av mina ord, av andra och deras ord. Människor som faktiskt menar. Människor som inte behöver en karl-manual.

Nu är jag exakt på det stället jag har beskrivit. Det kan gå framåt och det kan gå tillbaka. Det enda jag vet, är att den som fick mig att känna mig ledsen, sårad, besviken, lurad, ful, misslyckad och som fortfarande gör mig arg, inte är välkommen in i mitt liv igen. Jag kan få för mig att pissa honom i ansiktet om han försöker. Man får inte smita undan mindre bra och förvänta sig underbart. Inte här. Inte i min värld.
Det här är mitt. Det här är jag. Jag är inte ett oskrivet blad, men jag är fantastisk. Jag förtjänar bra. Och jag är läcker, det har jag hört idag.

"Love bites, love bleeds
It's bringin' me to my knees
Love lives, love dies
It's no surprise
Love begs, love pleads
It's what I need"