Nu har golvet gjort mig döv och klagat (högt) alldeles för länge. Det är ett helvete att städa. Jag hatar det. Men nu blir både nedervåningen och vem städningen nu drabbar (positivt sett, I guess?), nöjd.

Har jag tur anländer mina kort imorgon också. Kanske hittas motivationen till att fylla ett fotoalbum? Don't know. Men det kan gå. Det kan vara roligt. Om turen infaller det vill säga.

Jaja, golvet ska väl rakas klart. Det ville vara kalt. Golvets önskan (efter evigt tjat) är min lag.