Ingenting. Från att ha känt varenda känsla, kände hon ingenting. En del av henne kunde tro på att det var hennes sätt att skydda sig. En annan del hade slutat tro på allt, även sig själv. Det hon trott på hade varit lögner, lika sammanflätade som deras händer varit. Sanningen hade varit lika dold som deras tvåsamhet, åtminstone för henne.

Katastrof var när hennes känslor hade agerat ovanför henne huvud. Hon hade släppt in honom utan eftertanke. Nu fick hon stå där med svansen mellan benen och blöta kinder. Men hon visste inte om känslorna gått över eller om det faktum att hon inte kunde känna någonting, spelade henne ett spratt. Hon ville känna nåt, men hennes kropp orkade inte. Den var redan slut när han yttrat orden hon inte velat höra.  

Om hon varit annorlunda, skulle han ha älskat henne då?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...