När jag vaknade förut idag (och ja jag är tvungen att säga förut idag, jag har inte tillstånd att säga imorse för då var jag och skönhetssömn bästa vänner) hade min kind fått påhälsning av herr finne. Nu talar vi inte liten som en pissmyra, utan nu snackar vi gigantisk och ståtlig som mammas orkidéer. Okej, en liten överdrift men ni förstår själva poängen.  

Hade jag inte redan pillat på den så hade jag knäppt en bild. Jag vet att ni dör av nyfikenhet när ni inte får se den. Men ni kan odla en själva. Ät bara en jävla massa choklad, chips och dipp. Vips så sitter den där i ansiktet på dig någon dag. Hoppas den hälsar från mig då.

Back to life. Diskmaskinen plockar inte ur sig själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...