När jag gick hem tidigare ikväll var jag på riktigt bra humör. Jag har svårt att förstå hur andra människor kan få det att vända så lätt. Men jag är jävligt tacksam över det. Dem gör mitt liv annorlunda.

Jag passade på att plocka blommor efter vägkanten, något jag inte gjort sedan jag var liten. Först tänkte jag gå förbi dem allihopa. Ni hör ju, jag tänkte. Men nu står ett gäng blommor i en fin vas på köksbordet. Mamma förtjänade det.

Slutligen, ibland är jag så jäkla bra.