För nyfikna ögon och öron, tänkte jag nu berätta om en vän. En vän av motsatt kön. Vi kan kalla honom Gösta.

I lördags var Gösta här. Vi hade bestämt att vi skulle mysa till det. När grönsakerna var färdigskurna satte jag mig i bilen för att åka och hämta mitt sällskap. Väl hemma igen, var det köttfärsens tur. Därefter åt vi tills vi blev mätta och väldigt belåtna. Vi pratade innan maten var färdig, vi pratade medan vi åt och vi pratade efter vi ätit. Ungefär såhär ser alla våra kvällar ut. Med eller utan mat i bilden. Det vill säga, vi har trevligt i varandras sällskap.

Nu kommer vi till mysdelen. I min värld kan det ibland verka som en ganska bred definition av någonting. I det här fallet åt vi tillsammans, istället för att sitta på varsitt håll och tugga ensamma tuggor. Man skulle kunna säga, att vi utnyttjade vår vänskap tillsammans.

Förresten är ordet utnyttja ganska roligt, särskilt om man kombinerar det med mig, Gösta och andra människor. Men jag glömde nämna den viktiga delen, känner jag. Det var inte bara utnyttja, det var utnyttja sexuellt. Gösta har nämligen fått besvara en sådan fråga. Anledningen till att jag skriver, är att jag tänker besvara den igen. Håll gärna hakan på plats, för det här kan bli intressant och även, lite roligt.

Till att börja med är Gösta en dubbel mig, om det är viktmässigt vi räknar. Han är också äldre, vilket gör det aningen lättare för mig. Ni förstår, han blir inte bara övermannad av min skönhet, utan han blir också knäsvag. Under den tiden släpar jag honom till närmsta ställe och binder honom. Sedan står jag med två val, antingen sliter jag av honom kläderna eller så står jag där med min specialutformade piska och beordrar honom att göra det själv. Resterande delar är lite diffusa, men jag förmodar att den som kan läsa också har en egen fantasi.

Det som är sant i den lilla historien här ovanför, är att Gösta är både större och äldre än mig. Större är givet, för att han är karl. Äldre, för att han är född tidigare. Frågorna som jag bär på är, om de där två komponenterna plus vår vänskap, gör honom till en dubbelgångare av en filmatiserad advokat Bjurman? Eller är det bara någon som tycker att vänskapen inte är tillfredställande och därför måste den personen automatiskt kategorisera det som utnyttjande?

Den här gången tänker jag svara sanningsenligt. Nej, jag blir inte utnyttjad. Men jag är ett offer. Jag är ett offer för en jävligt fin vänskap. Och jag tycker inte om när människor antastar någons privatliv på det här sättet, i synnerhet inte när han har gjort allt som innebär att vara en vän.