Det kanske hade varit enklare om jag varit som du. Det kanske hade varit enklare om jag inte druckit mindre eller inte alls, när du druckit mer. Det kanske hade varit enklare att hantera vad du sa om min familj, mina vänner och om mig. Det kanske hade varit enklare om jag varit som du, om jag varit allt jag inte ville att du skulle vara.

Jag vet att hon har rätt när hon säger att du inte är värd mina tårar. Men hon förstår, hon lyssnar. Hon lyssnar på allting som jag har stängt in, allting som jag varit för att tillfredställa dig. Hon lyssnar på lilla mig, på den trasiga jag blivit efter att ha varit med dig. Ibland är jag arg och vill göra lika, så du får känna vad jag känt. Hon finns för mig, för sjuhundrafemtio kronor i timmen. Det du erbjöd dig att betala, när du inte ville mig illa. Men jag vill göra illa dig, lika illa som du har gjort mig.

För er, ska jag avslöja en liten hemlighet. Flaskan är slut. Det är förvånansvärt, hur fort vätska försvinner. Vinet har aldrig varit så gott som det var nu. Drömmande. Som saft, utan alkoholhalt. Jag är inte som du, men jag gör som du. Jag försvinner i dimma. I rus. Jag vill inte känna. Jag vill inte veta. Jag vill inte känna att vi... Att vi var något. Att du var nära mig, så nära som det gick utan att vara under mitt skinn.

För er, ska jag avslöja en till hemlighet. Som pimplande, har jag gjort stordåd i lägenheten. Jag har börjat städa. Jag lagar mat. Jag tvättar. Jag har gjort allt jag inte haft ork till. Jag sysselsätter mig, för att inte ha masscara över rougefärgade kinder. För att inte slå mig över bröstet och hindra en ångestattack. Jag välter. Jag snubblar. Men vinet får mig lugn. Det får mig att förklara tyst, för mig själv, det som inte förklaras kan.

Det hade förmodligen varit enklare om jag varit som du. Det hade förmodligen varit enklare att lyssna till vad du sa om min familj, om mina vänner och om mig. Det hade förmodligen varit enklare att vara allt för dig, om jag inte valt mig. Men jag förstår nu. Jag förstår varför du inte övergav en hög promillehalt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...