Idag var en sån där dag jag trodde att jag inte skulle få spendera ensam.
Jag trodde faktiskt att jag skulle få sitta nära dig, med en cider i någon av händerna.
Men alkoholen visar sig vara ungefär lika tillgänglig som du är.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte vill dricka nu.
Jag vill dränka mina sorger och jag vill välkomna det nya året dyngrak,
under en himmel som lyses upp av alldeles för många raketer.
Jag vill skrika gott nytt år vid tolvslaget, precis som alla andra.

Ursäkta för min tycka-synd-om-mig-själv-stund, men jag tycker att jag förtjänar den.