Det är mammas dag idag och bara hennes. Mamma är vacker i alla väder, med guldlockar och ett perfekt leende. Mamma har en utstrålning likt solens strålar. Det går inte att ta miste på den värme som sprids. I sin dagliga kamp är hon stark, en ängel. Min ängel.

Ibland tar jag allt det jag får för givet och jag blir bortskämd. Min mamma gör allt för mig, i ur och skur. Även när jag inte trott det, så har jag och min lillebror alltid stått i hennes största rum. I det största hjärtat som pumpar blod på denna jord, där får vi privilegiet att befinna oss. Bara det, är en dröm utan dess like. Utan henne, ingen Sandra. För hur skulle jag andas utan hennes andetag?

Det enda jag tänkte på när jag klev av planet i Marocko, var mamma. Med en telefon utan täckning, i ett främmande land, kunde jag inte meddela att jag var okej och inte dela mina upplevelser med den dyrbaraste personen av alla. Det var det enda som betydde något. Det enda jag ville ha telefonen till. Allting annat var en bagatell. Morsgris kanske, men vem skulle jag vara utan henne?

Det finns många människor som betyder mycket för mig, men mamma betyder allt. En stadig grund som inte går att rubba, plattformen jag står på. Inga summor vore tillräckliga för att ta bort hennes smärta, om bara för en dag. Idag fick hon ett speciellt ljus och ett kort. Hade jag varit rik, hade hon fått hela världen. För det är vad hon har gett mig.
Jag älskar dig mamma!