Once in a lifetime you find 
Someone to show you the way 
Someone to make your decisions 
But I let you lead me astray 
Who did you think you were fooling 
Said you were missing me blind 
But the truth is I knew you were lying 
You were using me time after time 

When the heartache is over 
I know I won't be missing you
Won't look over my shoulder 
'Cause I know that I can live without you 

 

Micke

20 september 2012 15:08

Du verkar lite bitter :(

Sandra

20 september 2012 18:16

Nja, mest ledsen faktiskt :/

 

Micke

20 september 2012 18:26

Aldrig kul att vara ledsen :) Ett tips är att ringa en vän och hitta på nått kul så blir du nog på bättre humör :)

Sandra

22 september 2012 18:59

Jag önskar att det var så lätt Micke! Men just nu är jag utomlands med jobbet.

 

Micke

24 september 2012 17:06

Jaha men då är det inte så lätt :) Du får väl skriva av dig lite istället då :)

Sandra

24 september 2012 23:27

Jag försöker :) men jag vet inte om det gör någon skillnad!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...