Så många gånger som jag trott, så många gånger som jag varit säker och nu vet jag inte vad. Jag vet ingenting utöver att jag vill må bra. Jag vill ha lugnet i kroppen som säger "du får världen, bara du dansar vid mina fötter för varenda krona du någonsin vänt på". Jag vill ha svaret på rytmen i en grå vardag. Jag vill ha dansande leenden, en mindre kaotisk relation. Jag vill ha toppar. Jag vill ha dalar. Jag vill kyssa livets charm. 

Jag törstar efter havet. Jag törstar efter solen, efter månen, efter stjärnorna. Jag springer och jag springer ingenstans. Jag längtar efter en varm sommarbris. Jag saknar den först fallna snön. Jag lyssnar efter mystiken i dundret av åskan. Jag drömmer om en framtid där jag inte är till besvär. Där mina rader, mina ord, betyder någonting för någon annan. Jag öppnar armar för en magisk stund i en skärgård. Men jag stannar för en minut, här, där bara jag är.

Jag vill vara där pennan glöder, där det kommer fram bara sådär. Jag vill klättra över berg, skapa ett sammanhang, en kärleksaffär. Jag vill korsa motorvägen med förbundna ögon och hitta tillbaka. Jag vill skapa, trolla, med allt jag håller kärt. Jag vill tappa tid och rum, hitta en balans mellan nu och då. Jag vill andas lugnt och fint, framför en nedfälld ridå. Jag vill omfamna tårar till den vackraste blomma på en grönskande äng. Jag vill höra mig själv säga, att jag tycker om mig idag.

Jag tycker om mig idag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...