Jag blev arg när han skrev att det känns. Hur fan vet han hur det känns? Hur vet han hur det känns när lungorna krampar för varje andetag? Hur vet han hur det känns att inte kunna sova, att tröttheten och att inte minnas men minnas för mycket är som glassplitter under fotsulorna? Hur vet han hur det är att bli ratad, hotad och vara roten till allt hemskt? Hur vet han att mörker förtär och att hjärtan faktiskt kan gå sönder?

Jag kan förklara hur det känns att vakna upp efter en gruppvåldtäkt i en dröm. Hur tårarna sprutar när man i en annan dröm har sett sin pappa skjuta huvudet av sig med ett hagelgevär. Jag kan måla bilden av hans kolsvarta ögon med det lysande hatet utan att behöva blunda. Och jag kan beskriva hur klumpen av ångest växer sig större när det är dags för huvudet att närma sig kudden igen.

Jag kan fånga smärtan den stunden som ett något vässar klorna och sätter in dem i huden och river under resten av dagarna. Jag kan avslöja hur det känns när det brinner och när det bara känns tomt, som om meningen följde med en västkuststorm. Jag kan snabbspola förbi och förklara den där sången som inte längre går att lyssna på. Varför den bara strör salt i det välkända misslyckandet.

Jag blev ännu argare när han skrev att han älskade mig, för sättet han påstod sig älska mig på gjorde ont. Så ont att det inte blev någonting annat över än ett stenhjärta till någon annan. Men det var någon som sa att tiden läker alla sår. Själv börjar jag undra om det är självskrivet att vissa saker stannar kvar som en grävling mitt i vägen, för att kunna orsaka oförklarliga giftiga efterskalv. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så när allergichocken har lagt sig och åtminstone en toarulle har gjort avloppsvattnet sällskap, då minns jag. För det har varit likadant ett tag. Tänker att meningen med sömnmediciner är att man ska få sova, men vissa saker verkar inte bita på det. ...

Jag antar att människor inte pratar högt om sina aborter eller rättare sagt, att kvinnor inte gör det. Alla har definitivt sina egna bakomliggande orsaker. Men när man är två eller i en mindre grupp, går det att prata om det. Vissa öppnar sig. Anledn...

Det må låta banalt, men jag fick beröm av psykologen idag. Beröm för en aktiv handling. Inte för att jag inte gör aktiva handlingar varje dag, men för att den här handlingen tog mig tillbaka så att jag kunde känna marken under fötterna igen.    J...

Jag har länge undrat vad jag kan skriva. Om jag kan skriva. När jag kan skriva. Vilket ben jag kan stå på och vilket ben som bär mig. Det här är inte självklart för mig längre och prestationskraven och duktighetsflickan har inte lagt skorna på hyllan...

De säger att jag ska skriva. De som vet. Var det av läkande art? Jag minns inte det. Jag hittar ingenting att dra i, för min hjärna är fylld av gråa moln och grus. Det är tankar som flyter runt, det är bara en massa sus. Det är känslor som k...